Det finns många profilprodukter som man kan köpa på nätet och det är precis vad jag tänker göra för många av de produkter som jag har sett är väldigt fina måste jag säga men sen är det ju så att jag har köpt ganska många saker på nätet den senaste tiden så jag får nog se upp så att det inte blir för mycket. Det är ju lätt hänt att man köper lite för mycket för det är ju så enkelt att köpa grejer på nätet och det finns så mycket att välja på också. Man kan ju hitta i stort sätt vad som helst på nätet och då är det ju lite svårt att hålla sig från att köpa något som man verkligen vill ha. Men nu ska jag inte sitta här och leta efter saker att köpa på nätet för det är ju både dyrt och ett slöseri med pengar så jag tror att jag går ut och tar en promenad istället.
Det är så himla gulligt med barnkläder tycker jag, speciellt små barnskor. Jag vet inte hur många barnskor jag har köpt till min kompis bäbis men det är ganska många kan jag lova för jag tycker att de är så himla fina och jag kan inte låta bli att köpa barnskor när jag ser ett par riktigt fina och min kompis blir ju glad i alla fall även om hon säkert har väldigt många nu. Men sen är det ju så att de växer ganska snabbt i den ålder så man måste köpa nya kläder när de har växt ut de gamla och det gör jag så gärna så. Jag har alltid med mig en massa kläder när jag kommer på besök och jag hoppas att det inte kommer att bli en vana nu och att hennes dotter kommer att förvänta sig att få en massa kläder hela tiden även när hon har blivit äldre för det har jag ju inte råd med.
När blir man chockad egentligen? Jag har alltid känt mig ganska så stabil och orädd. Eller hyfsat i varje fall. Fast man kan ju aldrig veta hur man reagerar i varje upptänklig situation. Om något rejält dramatiskt eller till och med riktigt läskigt händer så vet man inte hur man kommer att känna. Jag läste någonting om hur folk beter sig när katastrofer, allvarliga olyckor, krig och terroristdåd inträffar och det är tydligen inte alltid de som i vanliga fall verkar självsäkra och orädda, de förmenta ledartyperna, som hanterar situationen bäst. Det är inte alltid den ”vanliga” chefen som tar kommandot tydligen. Säg att någon får hjärtstillestånd på jobbet. Då är det som jag har förstått saken inte absolut inte helt säkert att det är den formelle chefen som har sinnesnärvaro att ge första hjälpen och leta på den hjärtstartare som förhoppningsvis finns på firman. Man kan tydligen aldrig i förväg säga vad som kommer att hända eller folk kommer att svara på krissituationer.